Louise Maria Linnea

Okay, mitt förra inlägg var ju också lite äckligt faktiskt. PMS much? Sitter i alla fall och pluggar och kände att jag bara var tvungen att se till att det var något annat inlägg som syntes först än den där bitterhetskavalkaden.

Har sjukt ont i ryggen. Tenta på fredag, känns övervägande lugnt, men det kommer små panikhugg emellanåt, men det är väl så det ska vara. I Örebro. Som jag aldrig vill lämna. Mår bra här och jag är så lycklig över att jag kom ifrån Norrköping. Som jag dock älskar. Men det känns inte som att åka hem när jag åker dit, för jag längtar alltid hem när jag är där.


I don't ever wanna let you down,
I don't ever wanna leave this town,
'cuz after all - this city never sleeps at night.

It's time to begin, isn't it?
I get a little bit bigger than that,
I'll admitt I'm just the same as I was.
Now don't you understand? That I'm never changning who I am.

I've been tryin' hard not to get into trouble, but I, I've got a war in my mind.

Fortfarande besatt av Muse men plugglistan är full av den fantastiska kvinnan Lana Del Ray. Även Marina and the Diamonds, Florence + the machine, Kate Bush, Imogen Heap och den underbara Regina Spektor, mhm, bästa plugglistan jag skapat tror jag!

Borde sitta med "Svensk rättspsykiatri - psykisk störning, brott och påföljd" för det är tentavecka, well, techniquelly inte fören på måndag, men det är en vecka och en dag kvar till tentamen och min stress har inte riktigt satt igång än.

Trööött är jag och borde verkligen inte jobba imorgon, men det är ju pengar, right? Ska i alla fall alldeles strax ge mig iväg upp på stan och följa med Lells till frisören, tar nog med mig boken..

Buh bye.

Hej bloggeeeeen! Ville bara säga att jag är så sjuuuuuukt dålig på att uppdatera, men här kommer en liten bild och en liten miniuppdatering om mitt liiiiiiiv!

Kan ni förstå att den här rumpan är min att klämma på? Denna fantastiska, läckra rumpa sitter nämligen på min flickvän, min flickvän, det är helt sjukt vilken tur jag har haft! Tänkte igår på jobbet, när jag satt och kollade igenom bilderna på telefonen, att det här är samma tjej som jag träffade för ett och ett halvt år sen på en gayfest på Örebro Slott, fick världens pirr i magen när jag tänkte att det här hade man aldrig kunnat tro, att jag skulle falla för henne (och hon för mig by the way, så det inte är några missförstånd, för hon älskar faktiskt mig, jag är rätt säker på det alltså...) Hon är ju helt fantastiskt underbar!

Jag älskar dig Lelle, även när du pikar mig för att jag har ovårdade ögonbryn. (hon sa precis "du kan ju plocka ögonbrynen förresten..." nu när jag inte har något att göra. Tack älskling, puss!

Onsdagar är nu etiketterade som magontsdagen. Gårdagens magont slutade åtminstone inte på inskrivning på Akutvårdsavdelningen på USÖ, även känt som AVA. Jag och Lelle spenderade, fascinerade över sluss-systemen som universitetssjukhuset verkar ha en förkärlek till, veckoslutet på USÖ. Det kan vara blindtarmen så vi ringer egter en kirurgkonsult, nej förresten det är nog äggstockarna så vi skickar dig vidare till gyn. På gyn får vi reda på att de tagit TVÅ gravtest på mig, ett från allt blod de lyckades klämma ur mina svårstuckna vener, och ett genom en sticka i urinprovet jag lämnade. Tror de på mig nu då? Nja, vi ska nog kolla en gång till, och under den fruktansvärt hemska gynundersökningen får vi då reda på en tredje gång att jag inte är gravid. Åh, no shit? Undrar om de tror på mig nu tänkte vi. Men nej, de tyckte inte att det var ett gynekologiskt ärende. Så vi skickar hem dig över natten. And just for the fun of it, utan smärtstillande. Så på fredagförmiddag åker vi tillbaka så att den fantastiska labbsköterskan kan hugga sönder min enda stickdugliga ven. Väl på akuten igen så funderas det vidare i några timmar på om det kan vara en blindtarmsinflammation, men läkarna velar fortfarande lite över om de ska "sticka kniven i mig", som han så fint uttryckte det. Så vi tar nog och gör ett litet ultraljud, och ingen blindtarm hittas. Den ska tydligen krypa fram och flina hånfullt om den är inflammerad. Det gjorde den inte. Men vi utesluter det ändå inte. Men vi kan bekräfta för en fjärde gång att det inte finns ett barn i din livmoder. Åh, vilken tur sa jag. Men nu kan vi väl ändå göra en laparoskopi, eller ett titthålsingrepp som det heter i folkmun, men nej. Jag tror vi klämmer lite till på din mage och ja, DET GÖR FORTFARANDE JÄVLIGT ONT NÄR DU TRYCKER OCH SLÄPPER FORT SÅDÄR. Men okay, in med dig på AVA, ett fint litet armband får du här och när du kommer upp på avdelningen så kommer de klämma lite till och sedan gräva runt i dina vener för att försöka få ut lite blod och kunna sätta en perifer venkateter, PVK. Det sa det såklart inte, men det är vad de gjorde. Allt detta medan de har hållt mig fastande i över ett dygn. När de sedan ska ge sig på den sönderhuggna venen så brister det lite för Louise så tre sköterskor måste gå in och försöka sätta den förbannade PVKen för att Louise gör dem alla så nervösa. Slutligen sätts en jävligt stor PVk i den dåliga/bra armen och allt är frid och fröjd när jag äntligen kan få mitt näringsdropp. Som BTW inte är ett dugg tilfredsställande. Allt detta fortfarande utan en skymt av smärtstillande. Sen kommer sköterskan med de onda ögonbrynen och säger att besökstiden är slut och Lelle måste åka hem och lämna mig. Det var inte kul. INTE kul. Speciellt inte sedan när man lyckats slumra till lite och de kommer och väcker en pch säger att de ska göra ännu en fantastisk gynundersökning på mig halv tolv en fredagsnatt. Nu blev det en lång tråkig beskrivning av min lediga helg som skulle ha spenderats i Dalarna. Men på lördagsmorgonen släpper de i alla fall hem mig, utan operation och utan smärtstillande, "ta en alvedon".

Anyway, jag mår bättre nu men är fortfarande jäkligt trött. Jag skulle också kunna skriva mycket mycket mer, till exempel om de spännande individer som jag delade rum med. en tant med en hjärnblödning som gjorde henne senil och en annan tant med gallsten och ett preparatmissbruk. Visserligen lagligt preparat, but still...

Igår var det Lelles tur att få¨sjukt ont i magen, men det gick över åtminstone. Skönt det då vi ska göra ett nytt försök att lämna Örebro denna helg. Peppar peppar. Denna gång dock inte tillsammans, men ändå.

Nu ska jag gå och fräscha upp mig med lite make-up och ett klädbyte, sen ska jag äta lite lunch och sedan bege mig mot jobbet. Jag ska nog packa också förresten.

Vill bara säga tack till men helt fantastiska flickvän som stannade vid min sida varenda sekund under den hemska sjukhusvistelsen. Så länge personalen tillät henne vill säga. Och TACK för att du inte bröt ihop tillsammans med mig fast det var nära, du är en klippa älskling! Tack för att du finns, jag älskar dig helt obeskrivligt mycket. Mest av allt faktiskt. Du gör mitt liv.

Every second is a highlight,
when we touch, don't ever let me go.
Dirty dancing in the moonlight,
take me down like I'm a domino.

Sitter här i ett par strumpbyxor och ett grått linne och känner att jag borde köpa nya kläder, mend et får vänta tills 27e november! Då ska jag kosta på mig lite kläder, tröjor framförallt. Har insett att jag typ inte äger en enda tjocktröja. Stört. Min garderob består av en jävla massa skjortor och linnen och svarta jeans, så himla tråkigt. Ungefär lika tråkigt som den här bloggen. Men sorry, det händer inte så mycket spännande i mitt liv.

Men jag ska i alla fall fixa frisyren och sen äta lite lunch, sen kommer Lelle hem från sin lunchdate och Emma kommer nog snart också, eller, om tre timmar slutar hon visst... Men jag ska nog sätta på en film tror jag, och äta lite choklad, för vi har ända fuskat en massa i våran "nyttiga höst utan godis"...

It's hard to dance with the devil on your back, so shake him off...

Hemflyttad till Örebro, och fy fan vilken dålig sommarbloggare jag är. Jag har ju inte skrivit en enda blogg sen jag flyttade hem typ, bara en precis i början... Skäms på mig.

Men nu är jag här hemma i Örebro igen, i min och Emmas fina lägenhet, som faktiskt börjar likna ett hem. Och även om det inte sitter fina saker på väggarna än, och mitt rum är ganska naket, så är det ändå vårt hem. Mitt rum. Min säng, jag älskar den här lägenheten, jag älskar Örebro och att jag ska jobba istället för att gå i skolan nu. Så himla skönt. Känner mig lite misslyckad som inte pallade ens ett år på universitetet, men vad ska jag göra då? Man ska inte känna att man hoppas bli påkörd av en buss när man är påväg till skolan, bara för att slippa gå dit. Eller..?

Och imorgon flyttar flickvännen som är lite bättre än alla andra flickvänner tillbaka hem också, Örebro är hemma nu. Detta faktum gör mig jävligt lycklig.
Och jag är så himla glad att få flytta sammen med min fina Emma igen också, jag har inte riktigt märkt hur mycket jag har saknat sambolivet under min sommar hemma i garderoben, men det har jag verkligen, jag tror jag behövde den här sommaren i Norrköping för att lära mig uppskatta sambolivet till fullo, och jag har verkligen lärt mig att uppskatta mitt förhållande, min flickvän, för distansen har nästintill tagit kål på mig, men jag vet nu att jag aldrig kommer ta Lelles sällskap för givet. Inte Emmas heller för den delen.

Noah and the Whale för övrigt, oh my fucking god, verkligen sommarens stora musikkärlek. Belt begeistrad i dem är jag, de är fantastiska! Ville bara säga det, hejs!

Hej kära distansförhållande, du gör mig illa. Du får min kropp att värka av längtan, trots att jag vet att du bara är en flyktig gäst i mitt liv. Jag vet att du menar väl men nu får du snart ta och ge dig, jag vill ha tillbaka min kvinna hos mig. Du har lämnat en alldeles för stor plats i min säng och jag vill att du fyller den igen, lämna tillbaka min flickvän! Du förstår, jag saknar henne något så otroligt mycket, och nu när jag äntligen hittat henne och fått henne så känns det äckligt orättvist att du har tagit henne ifrån mig igen. Halva min uppblåsbara säng är kall och jag vill ha den varm igen. Jag ville bara uppmärksamma dig om det här, kära distansförhållande, så att du kanske åtminstone kan överväga att ta bort dig själv och ersätta dig själv med ett odistanserat förhållande. Adjö.

You cool your bed-warm hands down on the broken radiator,
and when you lay them freezing on me I mumble "can you wake me later?".
But I don't really want you to stop and you know it so it doesn't stop you,
and run your hands from my neck to my chest.

Crack the shutters open wide, I wanna bathe you in the light of day,
and just watch you as the rays tangle up around your face and body.
I could sit for hours finding new ways to be awed each minute,
'cuz the daylight seems to want you just as much as I want you.

Den här saknaden är ju helt värdelös, vad gör jag här när jag borde vara hos min fantastiska flickvän? Jo visst ja, jag jobbar så jag kan betala hyra, köpa stora vita bönor och Småland. Så klart. Men det här är inte kul.
Men det är rätt kul att få köra bil på jobbet. Det gillas. Kommer förhoppningsvis bygga på mina muskler av att släpa, bära, lyfta och flytta dessa otaliga backar med jordgubbar. Score!

SOFIE ÄR HEMMA, MOAHAHA, MIN ÄLSKADE ÄLGSKUNK. Wiiie, det om nått gör en ju pepp på Norkröping, inklusive alla andra underbaringar till Norrköpingsbor, natürlicht. But still... jag saknar dig älskling.


And I miss my best friend -
But at the end of it all it's true - you shot this bullet through my bones.

Vaknade med en konstig känsla. Igen. Cyklade hem och den försvann på vägen. Sen kom jag innanför dörren. Där var den igen. Jag kanske inte borde vistas inomhus? Känslan blir lite finare om jag luktar mig på armarna, jag luktar fortfarande Lelle.

Klockan är halv tio och räkningarna är betalda. Wie...
Dags att sätta på kaffe, rota fram lite frukost (för att vara Lelle till viljes, mest) och försöka att inte väcka fröknarna Faxér och Palevik därinne.


I let it fall, my heart, and as it fell you rose to claim it.
It was dark and I was over - until you kissed my lips and you saved me.
My hands, they were strong, but my knees were far too weak
to stand in your arms without falling to your feet.

Låten är extremt vemodig, men den är vacker, och lite gullig. Jag gillar den. Den är lite jag, jag är helt begiestrad (begeistrad, begaistrad?) av denna kvinna. Hon är helt otrolig! Har till och med varit kriminell och tankat hem hela hennes album, jag är helt hänförd. Adele är helt klart dagens smultron.
Och denna låt har extremt många sidor!


There's a side to you that I never knew, never knew.
All the things you'd say, they were never true, never true.
And the games you'd play, you would always win, always win...

Ville bara skriva ett snabbt, kort och koncist litet inlägg. Dagen har varit rätt fin, sjukhus- och vårdcentralbesök, långa tupplurer och ett och annt tentaplugg. Efter tupplur och tvättstuga så kom Lelle hit, vi gjorde currygryta med sjukt mycket curry i, men ändå ville den inte smaka riktigt curry. Sjukt? Varför misslyckas mina grytor jämt? Konstigt. Oj nu är hon klar med tanborstning, hon tittar konstigt på mig, jag ska stänga datorn nu, men inte riktigt än. Eller, vi ska se på film. Okay hon får titta nu. Ni fattar ingenting, inte jag heller.

God natt .

Okay, jag skulle plugga när jag kom hem. Men då var klockan två och Louise ville ha kaffe och titta på Christine, en liten paus bara. Sen efter Christine var det Friends, men efter det tog hon fram datorn. Okay, bara kolla facebook lite snabbt, det har väl aldrig skadat någon? Men där hittade hon Neas blogg, så fastnade hon framför den i typ en halvtimme då hon inte läst den på sjukt länge (jag trodde inte att hon skrev blogg längre). Sen blev hon sugen på att skriva en egen blogg, tänkte att det går fort liksom, men hon insåg snabbt att hennes blogg var fuck-ugly så hon började redigera den, och nu helt plötsligt har det nästan gått två timmar av HTML-koder och färgval, men nu är hon äntligen äntligen nöjd med sin blogg. Den ser lite lite stel ut men det gör inte så mycket, det är fina färger och Louise är ju lite stel, hon gillar stilrena saker. Inte så mycket krimskrams och skit, usch. Personligen alltså, jag vill inte ha mina grejer överplottrade, men andra får mer än gärna ha det, jag dömer ingen!

Jag saknar mitt Star Wars, jättemycket. Boxen med sista trilogin är kvar hemma i Norrköping, och de första tre eipsoderna är utspridda lite överallt (I am yet to purchase the complete collection). Och jag är sugen på de sista episoderna, som då är i Norrköping. Eller eventuellt episod III, min lilla Anakin liksom. FÖR ÖVRIGT, kom ju på igår vad min dator verkligen heter, så uppenbart, han heter ju självklart Anakin, duuh! Hm, eh, boring...

Nej, nu borde hon verkligen göra sig något att äta och sätta på kaffe kanske? Och duscha måste hon göra, helst innan Jensan kommer hit, och eh, någon lagar konstig mat luktar det som...

Okay, ville bara säga det, hejs.

Nu sitter jag, ensam, hos min fina Lelle och har gjort mig själv lite kaffe, känner mig lite stolt av någon underlig anledning... Jag ska hålla mig kort idag, förra inlägget var ju bara alldeles för långt, man orkar ju inte läsa, jag orkar inte ens läsa själv. Då vet man att det är för långt, när man tänker "hur fan orkade jag skriva allt det där?".
Anyhow, lyssnar på Mackintosh Braun, är helt inne på dem igen, undrar hur det kommer sig, bara sådär huxfluxpannkaka.
Nej, om man skulle typ, borsta tänderna och bege sig hemåt och städa lite kanske?

I need to make you feel just like you wanted to,
when nothing else is real,
I'll always wait for you.

I never thought I would see,
I am were I should be.

I've been waiting for this, you give me nothing to fear.
I've been waiting for you, I like how you make it clear.

Jag är så hög , jag kunde dö , för jag kan göra det som ingen gjort , som ingen gjort .

Veronica Maggio , vill inte vara som alla andra och tycka att det är bra , men det är bra . Man kommer inte ifrån det , det är sjukt bra . Hon är en jävligt begåvad artist helt enkelt. Och jag tror att jag ska ge mig på att försöka sluta med mellanslagen innan (och emellan) varje punkt, utropstecken, frågetecken, kommatecken och parantes. Det ska nog gå bra, men man kanske inte borde ge sig på att droppa en tvångshandling när det är fredagen den trettonde? Men nu kör vi på det. Jag ska även droppa den avslutande punkten. Men BARA på internet, inte på SMS, hell no, det är jag fan i mig inte redo för.
Jag har druckit fyra koppar kaffe, så jag känner mig lite skakis/hyper/flummig = Hej koncentrationssvårigheter. Fast egentligen har jag bara druckit tre koppar, fast mina koppar är inga koppar, det är muggar. Det är stor skillnad på en kopp och en mugg. Varför dricka kaffe ur en kopp? Det är ju totalt meningslöst, man vill ändå alltid ha en till kopp då. Så då kan man lika gärna köra på en stor, jävla mugg redan från början. Nu har jag bytt ut Maggio till Christian Walz, nostalgi. (You press the buttons and feel like you're in danger, but what's that? It's me risking my life. You change the level and I become a ranger, this life ain't funny, 'cuz the game goes on like... Hit 'n Run, reload your gun.) Lite nostalgi i alla fall. Fast nej, nu blev det Maroon 5 istället, det är ännu mer nostalgi. (I still don't have a reason, and you still don't have the time. And it really makes me wonder if I ever gave a fuck about you.)
Varför kan jag inte skriva längre? Jag brukade vara rätt duktig på att skriva, inlämningsuppgifter var min favorit i skolan, uppsatser och rapporter, bokanalyser och ooh ooh FILMANAYLSER! Mina fantastiska filmanalyser, okay, fantastiska kanske var en överdrift. Fast nej, de var fan i mig fantastiska, det får man väl säga om sig själv när man faktiskt fick MVG på dem? Ja, okay, fantastiskt bra filmanalyser. Speciellt den på Fight Club, den var jag riktigt nöjd med. Men nu är jag aldrig nöjd med någonting, för jag kan inte skriva längre. Jag kunde inte ens knåpa ihop en fin liten motivering till att vinna en tipspromenad, what's up with that? Ne, orden har övergett mig helt enkelt. Mitt fina ord, mitt fina språk, vart har du tagit vägen, och varför lämnade du mig ensam? Hoppas du återvänder någon gång, jag förlåter dig i så fall, för allt. Bara du kommer tillbaka så glömmer vi det här, jag ska ta hand om dig igen, jag ska använda dig bättre, utnyttja din fulla kapacitet, förlåt att jag försummade dig, jag ska inte göra så igen, jag ska använda dig till både din och min fördel, bara du kommer tillbaka till mig igen. Snart.

Nu ska jag nog, nej förresten, jag ska inte göra någonting fören min mobil laddat klart. Min Nokia, som jag fått låna av världens bästa Davidsson, så det är ju inte MIN Nokia, det är hennes. Men den laddar ur väldigt fort, den har inte samma batterikapacitet för mitt hetsiga SMSande som min vackra Olle hade, min underbara SonyEricsson som jag RÅKADE spräcka. Råkade! På tal om mobiler, kanske ska kolla mobilen? Yeay, Lelle hade svarat, eh... Hej, jag heter Louise och blir fånigt lycklig när min flickvän svarar på sms, eh, skickar sms. Jag borde kanske inte handskas med med ömtåliga föremål idag förresten? Det är ju trots allt fredagen den trettonde och jag har ju en tendens att vara lite fumlig, eh, extremt osmidig även utan otursdagar... Jag borde kanske inte ens lämna lägenheten? Eller jo, jag kan ju inte sitta här och glo. Jag ska ge mig iväg till Willys med fyra överfulla kassar med pantflaskor, och svänga förbi återvinningsstationen och slänga kompostpåsar, note to self: du måste hämta nya påsar, de är slut!
Nu bytte jag musik igen, till Rebecca&Fiona, underbara duo. (Don't let me bring you back to the start, you can run but you won't come far. Don't let me show you how weak you are, hurts like bullets between these walls.) Just ja, svara på sms var det ja. Och hm, jag verkar inte kunna bestämma mig för om jag ska skriva ordet sms med versaler eller inte. Världsliga problem. Ett annat världsligt problem är mitt hår, att klippa eller inte klippa?

Nej, nu ska jag digga bra musik, dricka lite mer kaffe tror jag. Eller? Åka och panta! Sedan färga hår, sedan pyssla, eller måla, eller städa. Eller allting.

Jag saknar dig älskling.

Har ingen aning om varför jag tog upp denna sida och började skriva , jag har egentligen inget annat än sånt där kärlekstrams att skriva om . Det finns mest bara kärlekstrams i mig nu för tiden , jag har liksom inte så mycket annat på gång i mitt liv och det är rätt skönt . Eller , det är väldigt skönt . Jag kan inte riktigt koncentrera mig på något , något annat än henne alltså . Känns fint , eller , lite jobbigt är det att jag måste bita mig i tungan typ hela tiden för att låta bli att prata om henne jämt och ständigt . Jag är kär helt enkelt , man får väl bete sig så här då ? . Även fast det är sjukt irriterande för andra så har jag inte den negativa energin att bry mig om det . Who cares att folk muttrar på bussen åt att vi står i mitten och pussas ? . Varför skulle jag låta bli att göra det ? Hur skulle jag KUNNA låta bli ? . Så , förlåt folket , men jag kan inte låta bli , och jag vill inte . Hon gör mig glad och jag tänker vara självisk och låta mig själv vara glad , för en gångs skull , so sue me .

Den låten sjöng jag jämnt och ständigt förra sommaren och tyckte att det var rent och skärt önsketänkande men det var det minsann inte . Jag hörde den nu igen och insåg att denna somebody else är funnen nu . However ; Did I say that I loathe you ? Did I say that I want to leave it all behind ? . Nej , det gjorde jag fan i mig inte , men tack och hej - leverpastej tänkte du ändå och tänkte säga upp vänskapen över ett tvåordigt sms , tack och hej - leverpastej tänker jag då . Skiter fullständigt i att jag blottar mig på bloggen nu för jag är sjukt irriterad .

Anyway , sista dagen på praktiken just avslutad och det känns jävligt trist , tänk , jag som var så jävla nervös över det . Nu känns det bara överjävligt att gå tillbaka till att plugga , gå tillbaka till skolan . Jag är så förbannat trött på skiten alltså , har verkligen insett det nu , hur bra jag mått av att inte plugga , av att jobba istället . Ta ett år off och jobba istället ? I think so alltså .

Yoshi är en glad dinosaurie som ska få träffa finaste lemuren på lördag , i Norrköping denna gång , den ni ! Fast det är långt till lördag .. . She got me warm so please don't get me rescued .

Ännu en lördag i Avesta , ännu en helg full med alkohol och jag tror allt att jag borde hålla mig nykter ett tag .. . Men skit i det , kul har jag haft , mycket trevligt minsann ! . Utan ironi Lelle ! .
En glad men ledsen Louise ville bara uppdatera lite , hon ska sova nu för hon ska gå på praktiken imorgon och det tycker hon är läskigt och jobbigt .

God natt i alla fall ,
citatet är till dig .. .