Today I feel the mood , and I don't feel like talking .

Vaknade med en konstig känsla. Igen. Cyklade hem och den försvann på vägen. Sen kom jag innanför dörren. Där var den igen. Jag kanske inte borde vistas inomhus? Känslan blir lite finare om jag luktar mig på armarna, jag luktar fortfarande Lelle.

Klockan är halv tio och räkningarna är betalda. Wie...
Dags att sätta på kaffe, rota fram lite frukost (för att vara Lelle till viljes, mest) och försöka att inte väcka fröknarna Faxér och Palevik därinne.


I let it fall, my heart, and as it fell you rose to claim it.
It was dark and I was over - until you kissed my lips and you saved me.
My hands, they were strong, but my knees were far too weak
to stand in your arms without falling to your feet.


I set fire to the rain, and I threw us into the flames.

But I set fire to the rain , watched it pour as I touched your face .

Låten är extremt vemodig, men den är vacker, och lite gullig. Jag gillar den. Den är lite jag, jag är helt begiestrad (begeistrad, begaistrad?) av denna kvinna. Hon är helt otrolig! Har till och med varit kriminell och tankat hem hela hennes album, jag är helt hänförd. Adele är helt klart dagens smultron.
Och denna låt har extremt många sidor!


There's a side to you that I never knew, never knew.
All the things you'd say, they were never true, never true.
And the games you'd play, you would always win, always win...

Now I can breathe - turn my insides out and smother me .

Ville bara skriva ett snabbt, kort och koncist litet inlägg. Dagen har varit rätt fin, sjukhus- och vårdcentralbesök, långa tupplurer och ett och annt tentaplugg. Efter tupplur och tvättstuga så kom Lelle hit, vi gjorde currygryta med sjukt mycket curry i, men ändå ville den inte smaka riktigt curry. Sjukt? Varför misslyckas mina grytor jämt? Konstigt. Oj nu är hon klar med tanborstning, hon tittar konstigt på mig, jag ska stänga datorn nu, men inte riktigt än. Eller, vi ska se på film. Okay hon får titta nu. Ni fattar ingenting, inte jag heller.

God natt .

Let me be the one who calls you baby all the time ...

You stupid little astro-droid !

Okay, jag skulle plugga när jag kom hem. Men då var klockan två och Louise ville ha kaffe och titta på Christine, en liten paus bara. Sen efter Christine var det Friends, men efter det tog hon fram datorn. Okay, bara kolla facebook lite snabbt, det har väl aldrig skadat någon? Men där hittade hon Neas blogg, så fastnade hon framför den i typ en halvtimme då hon inte läst den på sjukt länge (jag trodde inte att hon skrev blogg längre). Sen blev hon sugen på att skriva en egen blogg, tänkte att det går fort liksom, men hon insåg snabbt att hennes blogg var fuck-ugly så hon började redigera den, och nu helt plötsligt har det nästan gått två timmar av HTML-koder och färgval, men nu är hon äntligen äntligen nöjd med sin blogg. Den ser lite lite stel ut men det gör inte så mycket, det är fina färger och Louise är ju lite stel, hon gillar stilrena saker. Inte så mycket krimskrams och skit, usch. Personligen alltså, jag vill inte ha mina grejer överplottrade, men andra får mer än gärna ha det, jag dömer ingen!

Jag saknar mitt Star Wars, jättemycket. Boxen med sista trilogin är kvar hemma i Norrköping, och de första tre eipsoderna är utspridda lite överallt (I am yet to purchase the complete collection). Och jag är sugen på de sista episoderna, som då är i Norrköping. Eller eventuellt episod III, min lilla Anakin liksom. FÖR ÖVRIGT, kom ju på igår vad min dator verkligen heter, så uppenbart, han heter ju självklart Anakin, duuh! Hm, eh, boring...

Nej, nu borde hon verkligen göra sig något att äta och sätta på kaffe kanske? Och duscha måste hon göra, helst innan Jensan kommer hit, och eh, någon lagar konstig mat luktar det som...

Okay, ville bara säga det, hejs.


- Well , then you really are lost!

You remind me of things , you give me something I've missed .

Nu sitter jag, ensam, hos min fina Lelle och har gjort mig själv lite kaffe, känner mig lite stolt av någon underlig anledning... Jag ska hålla mig kort idag, förra inlägget var ju bara alldeles för långt, man orkar ju inte läsa, jag orkar inte ens läsa själv. Då vet man att det är för långt, när man tänker "hur fan orkade jag skriva allt det där?".
Anyhow, lyssnar på Mackintosh Braun, är helt inne på dem igen, undrar hur det kommer sig, bara sådär huxfluxpannkaka.
Nej, om man skulle typ, borsta tänderna och bege sig hemåt och städa lite kanske?

I need to make you feel just like you wanted to,
when nothing else is real,
I'll always wait for you.

I never thought I would see,
I am were I should be.

I've been waiting for this, you give me nothing to fear.
I've been waiting for you, I like how you make it clear.


En puss, blondiner emellan.

Det här är värt att dö för , jag tror mitt hjärta blöder .

Jag är så hög , jag kunde dö , för jag kan göra det som ingen gjort , som ingen gjort .

Veronica Maggio , vill inte vara som alla andra och tycka att det är bra , men det är bra . Man kommer inte ifrån det , det är sjukt bra . Hon är en jävligt begåvad artist helt enkelt. Och jag tror att jag ska ge mig på att försöka sluta med mellanslagen innan (och emellan) varje punkt, utropstecken, frågetecken, kommatecken och parantes. Det ska nog gå bra, men man kanske inte borde ge sig på att droppa en tvångshandling när det är fredagen den trettonde? Men nu kör vi på det. Jag ska även droppa den avslutande punkten. Men BARA på internet, inte på SMS, hell no, det är jag fan i mig inte redo för.
Jag har druckit fyra koppar kaffe, så jag känner mig lite skakis/hyper/flummig = Hej koncentrationssvårigheter. Fast egentligen har jag bara druckit tre koppar, fast mina koppar är inga koppar, det är muggar. Det är stor skillnad på en kopp och en mugg. Varför dricka kaffe ur en kopp? Det är ju totalt meningslöst, man vill ändå alltid ha en till kopp då. Så då kan man lika gärna köra på en stor, jävla mugg redan från början. Nu har jag bytt ut Maggio till Christian Walz, nostalgi. (You press the buttons and feel like you're in danger, but what's that? It's me risking my life. You change the level and I become a ranger, this life ain't funny, 'cuz the game goes on like... Hit 'n Run, reload your gun.) Lite nostalgi i alla fall. Fast nej, nu blev det Maroon 5 istället, det är ännu mer nostalgi. (I still don't have a reason, and you still don't have the time. And it really makes me wonder if I ever gave a fuck about you.)
Varför kan jag inte skriva längre? Jag brukade vara rätt duktig på att skriva, inlämningsuppgifter var min favorit i skolan, uppsatser och rapporter, bokanalyser och ooh ooh FILMANAYLSER! Mina fantastiska filmanalyser, okay, fantastiska kanske var en överdrift. Fast nej, de var fan i mig fantastiska, det får man väl säga om sig själv när man faktiskt fick MVG på dem? Ja, okay, fantastiskt bra filmanalyser. Speciellt den på Fight Club, den var jag riktigt nöjd med. Men nu är jag aldrig nöjd med någonting, för jag kan inte skriva längre. Jag kunde inte ens knåpa ihop en fin liten motivering till att vinna en tipspromenad, what's up with that? Ne, orden har övergett mig helt enkelt. Mitt fina ord, mitt fina språk, vart har du tagit vägen, och varför lämnade du mig ensam? Hoppas du återvänder någon gång, jag förlåter dig i så fall, för allt. Bara du kommer tillbaka så glömmer vi det här, jag ska ta hand om dig igen, jag ska använda dig bättre, utnyttja din fulla kapacitet, förlåt att jag försummade dig, jag ska inte göra så igen, jag ska använda dig till både din och min fördel, bara du kommer tillbaka till mig igen. Snart.

Nu ska jag nog, nej förresten, jag ska inte göra någonting fören min mobil laddat klart. Min Nokia, som jag fått låna av världens bästa Davidsson, så det är ju inte MIN Nokia, det är hennes. Men den laddar ur väldigt fort, den har inte samma batterikapacitet för mitt hetsiga SMSande som min vackra Olle hade, min underbara SonyEricsson som jag RÅKADE spräcka. Råkade! På tal om mobiler, kanske ska kolla mobilen? Yeay, Lelle hade svarat, eh... Hej, jag heter Louise och blir fånigt lycklig när min flickvän svarar på sms, eh, skickar sms. Jag borde kanske inte handskas med med ömtåliga föremål idag förresten? Det är ju trots allt fredagen den trettonde och jag har ju en tendens att vara lite fumlig, eh, extremt osmidig även utan otursdagar... Jag borde kanske inte ens lämna lägenheten? Eller jo, jag kan ju inte sitta här och glo. Jag ska ge mig iväg till Willys med fyra överfulla kassar med pantflaskor, och svänga förbi återvinningsstationen och slänga kompostpåsar, note to self: du måste hämta nya påsar, de är slut!
Nu bytte jag musik igen, till Rebecca&Fiona, underbara duo. (Don't let me bring you back to the start, you can run but you won't come far. Don't let me show you how weak you are, hurts like bullets between these walls.) Just ja, svara på sms var det ja. Och hm, jag verkar inte kunna bestämma mig för om jag ska skriva ordet sms med versaler eller inte. Världsliga problem. Ett annat världsligt problem är mitt hår, att klippa eller inte klippa?

Nej, nu ska jag digga bra musik, dricka lite mer kaffe tror jag. Eller? Åka och panta! Sedan färga hår, sedan pyssla, eller måla, eller städa. Eller allting.

Jag saknar dig älskling.

All in the eyes of a girl .

Har ingen aning om varför jag tog upp denna sida och började skriva , jag har egentligen inget annat än sånt där kärlekstrams att skriva om . Det finns mest bara kärlekstrams i mig nu för tiden , jag har liksom inte så mycket annat på gång i mitt liv och det är rätt skönt . Eller , det är väldigt skönt . Jag kan inte riktigt koncentrera mig på något , något annat än henne alltså . Känns fint , eller , lite jobbigt är det att jag måste bita mig i tungan typ hela tiden för att låta bli att prata om henne jämt och ständigt . Jag är kär helt enkelt , man får väl bete sig så här då ? . Även fast det är sjukt irriterande för andra så har jag inte den negativa energin att bry mig om det . Who cares att folk muttrar på bussen åt att vi står i mitten och pussas ? . Varför skulle jag låta bli att göra det ? Hur skulle jag KUNNA låta bli ? . Så , förlåt folket , men jag kan inte låta bli , och jag vill inte . Hon gör mig glad och jag tänker vara självisk och låta mig själv vara glad , för en gångs skull , so sue me .

RSS 2.0